Mina två svarta...och jag

onsdag 6 juli 2011

Underbara fantastiska vänner

Jag blir så glad när jag tänker på helgen som var! Inte enbart med tanke på resultaten, utan på alla underbara människor som man har runt omkring sig. Hur hade man kunnat prestera så bra utan hela hejaklacken vid sidan om banan? Jag har läst flera inlägg på bloggar och Facebook om hur alla har uppskattat det stora stödet som funnits vid banans sida, och det gör verkligen skillnad! Man springer på banan och får den där extra energin när man hör hur folk ropar SPRING och KOM IGEN, JOBBA PÅ!!!! Och när man kommer i mål är det ett helt gäng som jublar =) Jag hade aldrig tagit mig runt agilitybanan i lördags utan alla heja rop. Jag hade aldrig kunnat tagga till så inför loppet i söndags utan alla runt omkring.

Det är guld värt att ha en sådan hejaklack med sig =)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar