Mina två svarta...och jag

Visar inlägg med etikett Karlstad. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Karlstad. Visa alla inlägg

söndag 22 juli 2012

Soliga Karlstad? Ja men framför allt leriga Karlstad- Karlstad dag 3

Dag tre var lika tidig som dag 1, men jag var nöjd med det för det innebar att jag skulle komma hemåt tidigt. Började morgonen med att packa det mesta, hade packat en del kvällen innan, men packade luftmadrass och sängkläder med så det enbart var att riva tältet efter klasserna var slut. Tack gode gud för att jag har haft Carina och Björns tält i helgen för hade jag haft mitt så hade det regnat in =) Sol var det iaf när jag vaknade, vilket uppskattades!

När jag kom till tävlingsplatsen fick vi reda på att klassen som ställdes in dagen innan inte skulle starta och vi skulle få pengarna tillbaka. De hade även flyttat banan, men vet egentligen inte om det blev bättre. Redan efter banvandringen så var det som en lervälling över hela banan. Jag hade startnr 24 så det var väl inte värst för mig. Det var en ganska rolig och utmanande bana, men insåg att det förmodligen skulle gå sådär i leran eftersom jag visste att Atlas var trött i benen. När vi kom in till start så gick han mellan precis som han ska, jag gick ifrån en bit och när jag vänder mig om så står han upp. Jag går tillbaka och säger mellan men märker att han inte sätter sig, försöker få honom att sätta sig men inser att det är lönlöst. Första och enda gången min hund fått starta ståendes ;o) Därefter gick det ganska bra, frånsett att Atlas knappt sprang framåt och att tunnlarna var hans bästa vän på denna banan ;o) Kom till och med på senare på dagen att han frivilligt sprang in i en tunnel när jag gjorde bakombyte!?!!! Min hund kan inte bb in i tunnlar, han köper det inte, varken på träning eller tävling. Han skäller på mig, gör en piruett så han kommer på "rätt" sida och sen går han in ;o) Nu var det inget snack om saken. Han stannade till och med framför nåt hinder om jag inte var med enda framme och kollade på mig precis som han frågade; ska vi verkligen fortsätta med detta matte? Min lilla plutt! Balansen var tredje sista hindret och då väljer han att hoppa av en bit på kf och jag tar tillbaka och diskar honom. Vi hade nog 15 fel redan innan dess. Tror vi hade två vägran och kf på vippen. Men jag var nöjd när jag kom i mål, han jobbade på så gott han kunde =) Däremot blir jag inte klok på dessa kf. Han gjorde ju sååå fina kf i torsdags, jag kunde inte önska bättre. Sen väljer han att hoppa en bit denna dagen... Jag blir lite smått galen på det!

Debuten inför hopptrean såg jag verkligen fram emot. Banan var inte supersvår, men det var ändå en del duktiga ekipage som diskade sig på den. Banan var lerig och blöt, inte som ag banan, men tillräckligt för att det skulle vara svårt o springa. Atlas jobbade på bra på banan även om han hade svårt o springa. Han satte sig iaf i starten denna gången ;o) Jag är nöjd med loppet även om det gick sakta och vi förlorade en del tid i svängar och inför en tunnel som jag ville göra ett fb vid och blev sen. Jag jobbade inte tillräckligt i svängarna eftersom det var väldigt halt. Vi kom i mål nollade men inte med en bra tid. Vi fick nån sekund tidsfel och kom väldigt långt ner i resultatlistan. Det var 21 helnollor och säkert 20 nollor med tidsfel, många fler än small. Det kändes ändå bra att nolla ett klass 3 lopp även om det gick långsamt. Det ger en självkänsla inför nästa tävling.

Jag var väldigt nöjd efter dagens lopp och kände att inställningen var helt rätt även denna dagen. Atlas är ingen lerhund ;o) Däremot har jag aldrig upplevt honom så berörd av regn och lera innan när det gällt agility. Jag vet inte om det berodde på att det var extremt mycket lera eller om han var mör i benen och trött i allmänhet efter att inte sovit ordentligt. Jag upplevde honom trött även på kvällarna när vi inte tävlade. Upplevde inte honom i samma form som han brukar vara.

Åkte hem efter lunch och var i Jönköping strax efter kl 4 på eftermiddagen. Hämtade älskade Axis som varit hos Carina alla tre dagarna och jag saknade honom som en tok! Han hade dock haft det riktigt bra, men han blev glad över att se mig =) Det kändes ändå bra att bara fokusera på Atlas under de tre dagarna, speciellt eftersom nätterna var så kalla och jag vet hur mycket Axis fryser...

Åkte sedan hem till Mia och spenderade kvällen där med två tjejer till och en massa vin och mat =) Hur trevligt som helst!

Känner mig väldigt nöjd med de tre dagarna i Karlstad. Jag känner att jag är några erfarenheter rikare och dessutom är vi ett klass 3 ekipage på heltid ;o) Jag måste se till att jag har alla förutsättningar att  känna mig laddad inför tävlingen, annars kan jag lika väl stanna hemma.
Synd på de leriga planerna och stackars arrangörerna, men annars har tävlingen varit kanon!

Leriga skor efter ag loppet =)





















Paus med kaffe och mat under hemfärden

Tänk vad rätt inställning kan göra - Karlstad dag 2

Vi vaknade på fredagmorgonen utvilade och varma =) Vi hade sovmorgon då de hade vänt på startordning andra dagen, så klass 1 började. Jag hade räknat ut att hoppklass 2 skulle starta runt 11 tiden så vi åt frukost, duschade och gick en promenad med hundarna innan vi gick mot tävlingsplatsen. För Emmeli var det sista dagen så hon packade bilen och åkte bort, medan jag och Atlas promenerade så han fick sig en lagom uppvärmning innan.

Vi kom i ganska lagom tid, de byggde om banan till klass 2 small när jag kom så jag hann kolla lite på en klass innan. Banan verkade rolig, en raksträcka i början med hopp, tunnel, slalom. Passade oss ganska bra då Atlas är så duktig på slalom så det gör inget att han kommer i hög fart mot det. Däremot har jag märkt att han gärna river om det är en raksträcka med hopp, då verkar det som han blir stressad och hoppar av för tidigt. Jag märkte att många i small hade problem med raksträkan just för att hunden inte kunde komma med den farten in i slalom. Jag var sjukt laddad denna dagen när jag kom till tävlingsplatsen. Emmeli skulle vara tidtagare i min klass så hon kunde tyvärr inte tillbringa tid med mig innan, men i detta fall gjorde det inget alls. Jag var laddad och jag peppade mig själv med mantrat; Jobba varje hinder för sig ända in i mål och spring som f*n! Banan var ganska blöt och slirig och jag visste att Atlas hade svårt att springa i det och att han dessutom kändes trött efter första natten då vi knappt sov nåt. Jag visste att jag var tvungen att ge allt om jag skulle vara nöjd efter loppet. Jag hade planerat att starta honom när jag stod efter tunneln, men tyvärr började jag tveka tidigt så han tjuvstartade. Ingen katastrof, men vi fick ett kort stopp en bit innan slalom som tog lite tid. Därefter flöt det på, fick en ganska stor sväng inför en tunnel där vi skulle ta motsatt tunnelhål mot vad han såg. Annars gick det bra och jag peppade Atlas som bara den under hela banan =) Vi kom i mål och jag uppfattade det som vi var nollade, men var inte säker. Däremot var jag så sjukt nöjd så jag tänkte, skit samma om vi inte är nollade! Vi gav allt vi kunde den dagen! Det räckte i slutändan till en tredjeplats och sista pinnen i hoppklass 2 var tagen =) Uppflyttning redan dagen efter! Vilken lycka och vilken känsla! Som jag skrev nyss så hade resultatet kunna kvitta, självklart blir man lycklig av att ta pinne, men det viktigaste var ändå att jag för första gången på länge kände att det var kul att köra agility med min bästa vän! Vi gav allt och vi gjorde det tillsammans som vi älskar!

Därefter kändes det som jag kunde lägga ner, men jag var sjukt laddad inför agilityloppet. Dessutom gillade jag banan, den var springig men ändå teknisk vilket jag gillar =) Det blev lång väntetid och vi han se Emmeli och Molle göra ett kanonlopp i hoppet, men tyvärr blev det en retlig disk. Vi fick också se dom sätta ett kanonlopp i agilityn och ta ännu en sm-pinne och cert =) Grattis underbara vännen! Du är så värd dina sm-pinnar och 2 cert denna helgen. Ni är grymma!!
När våran ag klass sen skulle starta började det mulna på och dessutom började det åska och blixtra. När ca 11 ekipage hade kört så öppnade sig himlen och det blev ett fruktansvärt oväder! Har aldrig upplevt sånt regn och blåst och åska på en o samma gång. När det hade hållt på i 15-20 min så avtog det lite, men planerna var så dränkta att de till slut bestämde sig för att skjuta på klassen till lördagen. Hade dom bestämt sig för att fortsätta den dagen så hade jag strukit Atlas, det var inte värt det för hans skull.

Åkte tillbaka till campingen, Emmeli åkte hem, jag åkte och åt på köpcentret vi varit på dagen innan och sedan tillbaka till campingen igen. Träffade Rosie och Mats och vi tog en ordentlig promenad med hundarna eftersom vädret bestämt sig för att klarna upp och det var sol igen =)

Jag och Atlas gick och la oss nöjda efter dagen, men trötta som attan =) Atlas somnade först och dessutom över hela sängen ;o) Efter en stund fick även jag en bit att sova på =)

Summering av dagen blev iaf så här när jag tänker efter; med rätt inställning så kommer du hur långt som helst, dessutom kvittar det vilket resultatet blir. Jag inser också hur mycket sömn och mat spelar in på hur min känsla av dagen blir och min känsla inför att tävla. Känner mig otroligt stark när jag kan komma tillbaka efter att ha haft en minusdag dagen innan.

Avslutar med att tacka alla mina vänner som stöttar mig både när jag har mina minusdagar och plusdagar och som peppar mig oavsett =) Utan er hade jag inte varit så stark!

Vet om det syns hur dåligt väder det är, men det var sjukt!













Banan efter det värsta ovädret...


lördag 21 juli 2012

Karlstad dag 1- känslan av likgiltighet

Vi hade banvandring vid kl 7 på morgon o med tanke på de få timmar vi sov så var det rena döden att gå upp. Men upp kom vi ;)

Jag startade med agilityklassen och banan kändes helt ok, däremot var inte jag alls taggad o jag märkte att Atlas också var trött efter natten. Atlas var väldigt på mig under loppet. Jag råkade springa in i ett hinder... Hmm smart? Nä inte riktigt ;) jag hade ingen koll alls vart jag sprang, så rätt in i hopp nr 3 sprang jag. Detta måste ha stört Atlas för sen var han bara dum med sitt skällande mot mig. Vi diskade oss på tre vägran. Han gjorde dock så snygga kf på alla balanshinder. Han gjorde riktigt snyggt slalom. O dessutom drog han som en tok sista sträckan på banan när jag skrek fram :) min fina kille! Däremot rev han en del, jag blev lite irriterad när han sen rev sista för att han kollade så mycket på mig o sen i sista sekund upptäcker hoppet o hoppar o river.. För han drog hela vägen sista sträckan på en 4-5 hinder o sen viker han av mot mig precis innan sista... Tolstolle!

Till hopploppet sen försökte jag tagga till, för det kändes som en rolig bana. Taggandet gick sådär och loppet blev ganska lojt från min sida. Jag tryckte inte på honom tillräckligt mot en tunnel så vi fick en vägran där. Sen fick jag även reda på att vi hade en rivning i början som jag missade. Jag hade inte varit så glad om jag kommit i mål o trott att jag var nollad o sen fått reda på rivningen. Jag var inte alls nöjd med loppet, men det jag var minst nöjd med var min egen attityd o inställning.

Under hela dagen var min känsla, attityd o inställning bara helt kass. Jag kände mig helt likgiltig :( det kunde lika väl kvittat att vara där kändes det som. Det som jag skrivit som positivt i loppen har jag kunnat se nu. I torsdags så kunde inget få mig att få en bättre känsla. Jag var ledsen o besviken på mig själv att jag inte kände nån glädje över att få göra det bästa jag vet med min allra bästa vän!

Jag hade som tur väl va mitt stora stöd i Emmeli med mig! Jag kände mig som den sämsta vännen någonsin som knappt grattade bästa henne o Molle till sitt cert!!! Grattis underbara Emmeli!!!

Efter tävlingsdagen var slut åkte vi till ett köpcenter, strosade runt, åt, handlade lite o njöt :) när vi kom tillbaka till campingen så tog vi maten o drycken vi hade handlat o gick ner till klipporna vid vattnet. Atlas fick bada o vi firade Emmelis cert med en cider var :) hundarna hade det mysigt o Atlas plaskade runt i vattnet tills vi valde att gå tillbaka till campingen.

Vi avslutade kvällen med en trevlig pratstund tillsammans med dionne o hennes pappa. Mycket trevligt att prata med dom.

Vid 22 kände vi att vi "fick" gå o lägga oss ;) denna natten förberedde vi oss för kylan. Atlas fick täcke på sig eftersom han hade badat. Lyckades överleva natten o vakna varm ;)