Helgens tävling och Atlas

I helgen var vi i Värnamo o tävlade på deras inoff. Axis gjorde ingen bra tävling i helgen.

Första klassen, hoppklassen, stack han ur slalom ca 8ggr innan jag faktiskt plockade av honom från banan. Han betedde sig som en galning, lyssnade inte alls. Sen fick jag gå in efter klassens slut och köra slalom igen och då hade han lugnat ner sig så då gjorde han det bra. 

Andra klassen, agilityklassen, gjorde han bra ifrån sig förutom att han helt plötsligt inte kunde sväng-kommandona. Han tog hopphindret men såg nån tunnel som han gång på gång tyckte var roligare än att lyssna på mitt sväng-kommando. Slalom gjorde han bra och tillslut kom vi i mål iaf =)

Denna tävlingen lägger vi i mappen över glömda tävlingar ;) Inget att lägga på minnet. Vill att snön ska försvinna nu så vi faktiskt kan träna slalom ute!

Atlas har gått tillbaka till att må sådär i sitt ben. Jag är dock inte så orolig. På torsdag ska vi till Carina för första rehab tillfället =) Då ska hon även massera igenom honom så han blir fräsch i kroppen. Imorgon ska vi till veterinären i Anderstorp för att ta bort stygnen, det ska bli skönt! Då slipper han ju tratten med =)

Den 27 februari ska vi tillbaka till Ole på djursjukhuset för återkontroll. Ska bli spännande o se vad han tycker.

Ser dock väldigt ljust på lilla Atlas framtid just nu =) Men vissa av våra mål detta året (inget av dom jag lagt ut i bloggen) har jag insett att vi förmodligen kommer få släppa tyvärr. Han kommer nog inte vara i den formen jag önskar tills dess...

Underbart

Det är så underbart att min Atlas hemma igen =) Jag kan sitta i soffan o bara stirra på honom när han ligger o sover =)

Jag hämtade honom igår vid halv 5. Fick instruktioner om hur jag ska sköta all eftervård innan hon hämtade honom. När han kom såg han så trött ut, min lille kille! Inte alls samma sprudlande kille som sist. Så han har nog inte sovit mycket på djursjukhuset ;) Cissi tittade till honom, precis som förra gången, o jag är evigt tacksam för det! Det känns tryggt att ha nån i närheten som han känner o som kollar till honom =) Även om jag vet att det finns fler människor som gör det där än bara Cissi ;) Så känns det bra att man känner en person iaf.

Han hade nog inte druckit mycket heller på djursjukhuset.. Eller så gör medicinerna honom törstig, för han dricker mer än vanligt här hemma =)

Nu är äntligen operationerna över =) Nu ska vi bli friska. Om två veckor ska vi till Carina på första rehab tillfället. Om 4 veckor ska vi på återbesök hos Ole och därefter ska han in o plocka bort stiften i båda knäna. Bara för att det inte ska bli nån irritation under o på huden. Atlas har sån tunn vävnad mellan skelett och sin hud att Ole inte vågar riskera att lämna stiften kvar.

Detta knäet som han har opererat nu behövde de "bara" vinkla in 4mm medan det högra fick dom vinkla 6mm. Så det blir inte riktigt lika stor omställning, men tillräckligt ;)

Från ovisshet till ett lyckligt slut på dagen

Idag var det dags att ta Atlas till djursjukhuset i Jönköping igen. Många turer har det varit o äntligen skulle vi dit. Jag vågade dock inte hoppas på nåt förren vi var där.

Atlas opererade ju högra benet i november och allt har gått så himla bra med läkningen av benet. Men för ca 2 veckor sen började han halta på det benet. Jag åkte till Carina under helgen för att hon skulle kolla honom. Han hade då sträckningar i det högra benet o var stel i ryggen, förmodligen för att ha felbelastat. Hon masserade igenom honom lite men kunde inte ta allt. Han har sen fortsatt halta till o från ända fram tills idag. De senaste dagarna har det kännts som han haltat mindre, men ibland har det gått tillbaka.

När vi kom till Jönköping idag så gick vi en liten promenad och han gick jättefint på alla benen. Jag kände mig ganska lugn. Vi gick sen in o fick vänta i väntrummet och när sköterskan ropar in oss och vi reser oss så stödjer han inte alls på det högra benet. Sköterskan reagerar direkt o vill att Ole ska titta på honom. Jag kände hur det knöt sig i magen o såg framför mig hur operationen var som bortblåst.

Ole kom in o började känna på honom, jag förklarade för honom allt med hältan. Han kände o klämde o Atlas reagerade vid några få tillfällen. Ole säger då att han tycker knäet känns jättebra och att det kan vara stiften eller implantatet som irriterar, för det var vid dom ställena Atlas reagerade. Ole förklarar då att han måste röntga Atlas för att se så implantatet inte har flyttat på sig. Om det har det så måste han gå in i högerbenet o rätta till det och då vill han inte ta vänsterbenet idag, det hade inte varit schysst mot Atlas.

Ole skulle ringa under dagen och berätta hur de hade gjort. Snacka om ångest när jag åkte därifrån. Jag visste att det skulle bli operation oavsett, därför kunde jag ju åka hem, men inte i vilket ben. Som tur var har jag haft sjukt mycket att göra på jobbet idag så jag hann inte tänka förren kl var 4 att dom inte hade ringt från djursjukhuset... Det dröjde tills klockan var över 6 innan Ole ringde. O vilken lycka när han säger att han kunde operera vänsterbenet. Dom hade inte behövt vinkla vänsterbenet lika mycket som höger, men annars var det en likadan operation. Han tyckte högerbenet såg jättefint ut och sa att hältan kan vara tillfällig. Jag ringde Carina direkt, min älskade vän och expert =) Vad hade jag gjort utan denna kvinna i mitt liv?!?
Dags att göra en ordentlig genomgång av honom när benet börjar bli bättre.

Det känns alltid tryggt när man har pratat med Ole, han är så otroligt duktig, kunnig och förklarar allt så himla bra så allt känns så självklart när man har pratat med honom.

Är så glad över att operationerna är gjorda =) Nu ska vi fokusera på rehabiliteringen och att Atlas ska bli helt bra. Min älskade skrutt!

Lucka nr 19 och ny operationstid

Igår tänkte jag, äntligen är jag ikapp julkalender-bloggandet! Jag skrev inlägget, sparade det eftersom jag inte hade kortet på luckan tillgänglig. Kom hem strax efter kl 6 efter att jag och pappa varit o kollat på braskaminer. Oh Jesus Christ vad dyrt! Käkade lite och la mig på soffan för att glo på tv. Somnade runt kl 7!?! Vaknade 21.30, gick upp gav hundarna mat, gick upp o la mig och somnade igen. Vaknade idag på morgonen kl 7.... Trött?!? Nej då inte alls ;) Så inlägget som skrevs igår, men som publiceras idag kommer här;

Idag var det lucka nr 19 som öppnades =) Hundarna bjuder som vanligt på alla beteenden dom kan för att få sin godis ;)

Jag ringde också till djursjukhuset i Jönköping idag med. Jag ville kolla om jag kunde få en tidigare operationstid till Atlas eller om det gick fakturera för operationen tidigare, eftersom självrisksperioden går ut den 28 januari och jag hade fått tid den 31. Men det var inga problem att få tidigare, jag fick en ny tid den 21 januari! =) Lycklig är jag nu!

Lucka nr 19

Atlas veterinärbesök

Idag var det äntligen dags!!! Vi hade tid hos Ole Frykman för konsultation om Atlas knän. som jag har väntat! Hatar att gå o vänta på en sån här sak och gå i ovisshet.

Jag hade med mig min underbara vän Carina! Hon kommer hålla i rehabiliteringen så det kändes bra att ha henne med sig så hon fick höra allt som sas och att hon fick hjälpa mig att förklara och svara på frågor. Hon har ju dessutom diskuterat Atlas fall med Ole innan.

Ole började med att känna igenom honom och fråga oss om när det hade börjat och så vidare. Han sa att knäna kändes väldigt lösa och han lät inte allt för hoppfull.. Han kollade på Atlas när han sprang fram och tillbaka och sedan kände lite mer. Han frågade om det verkligen inte syntes på honom att han har problem med sina knän när han tävlade agility. Men det gör det verkligen inte och det kunde Carina hålla med om. Jag fick också känna hur knäna kunde tas ur led på honom. Om jag fattade det hela rätt så hoppar dom ur åt sidan vilket inte var så vanligt bland mindre hundar?!?

Sedan var det dags att söva honom för att han skulle röntgas. Det tog en stund innan det verkade =) Han hade fullt upp o hälsa på Cissi och Karin =) Till slut däckade han totalt ;o)
Röntgen gick bra, Carina passade också på att kolla in hans höfter på röntgenplåtarna och det såg faktiskt bra ut =) Dom låg som dom skulle i "skålarna".

Efter röntgen så gick vi in och pratade med Ole igen. Han tyckte inte det såg så illa ut som han trodde, vilket kändes skönt. Han sa att Atlas hade patella grad 2 och att det fanns två alternativ. Det ena var operation på båda knäna samt rehabilitering och förstärkning av nån muskel vid knäna. Det andra alternativet var att bara förstärka musklerna runt knäna. Det andra alternativet skulle kunna gå, men man vet inte om knäna håller och hur länge, och när man upptäcker att dom inte håller så är det försent för operation. Så jag bestämde mig för att operation var enda alternativet om jag vill fortsätta tävla honom.

Ole sa att Atlas skapade urled symptomen själv genom hur han står och går emellanåt, han har ett ganska konstigt sätt att gå på =) Därför måste han flytta muskelfästena i knäet samt att musklerna måste tränas upp så att han inte går fel igen. Om jag fattade det hela rätt ;o)

Han sa att med operationer och rehabilitering bör det ta ca 4 månader totalt innan han kan vara i full aktivitet igen.

Så nu är första operationstiden bokad, alltså för första knäet, till den 25 oktober. Den andra operationen kan dom göra efter ca 4 veckor då det första knäet ska vara så pass läkt då att han ska kunna köra rehab då. Vi blev lite flamsiga i slutet, så när sköterskan sa att han ska badas kvällen innan så han är ren inför operation samt att han måste vara helt torr innan han kommer på morgonen  kl 8 så började vi skratta. Jag sa till henne att jag kommer inte få sova något under natten ;o) jag kommer få föna honom torr hela natten. Jag får ju bada honom nån dag innan, men han måste vara ren. När jag sedan kom ut och skulle betala så insåg jag hur lite shampoo jag hade fått, då började jag skratta igen och frågade i receptionen om det går att blanda ut med vatten =) Det gick det! Phu vilken tur ;o)

Min lilla fis! Vad glad jag är att detta kommer lösa sig! Jag hoppas och tror att rehaben kommer gå bra så att han kan vara på bana igen till Gåsahoppet =) o blir det inte så, så är det viktigaste att han blir helt återställd!!

Min älskling;

Mitt allt!

Ja vad ska jag säga, jag och Atlas kommer få ett bakslag i vår säsong, en säsong som känts riktigt bra. Atlas har sedan länge haft patella i sina knän, men nu börjar dom krångla ganska mycket. Han har tidigare aldrig haft ont av det men för ett tag sen så hoppade knäet ur led under en av våra promenader.

Han har förmodligen fått patella från en smäll mot knäna, för han har inte haft det från födsel. Jag har ju Carina som alltid har haft koll på det. När knäet hoppade ur led under vår promenad en dag så ringde jag ju Carina och hon rådfrågade då kirurgen på Djursjukhuset hur han tyckte jag skulle göra. Han tyckte jag skulle boka tid för konsultation och därefter boka en operation för knäet.

Den 26 september har vi fått tid för konsultationen och Carina ska följa med mig. Det känns bra att hon är med för jag hoppas ju på att hon kan sköta rehabiliteringen efteråt. Carina och många andra säger att det är en enkel operation med kort rehabiliteringstid, men jag kan inte låta bli att oroa mig. Tänk om nåt händer och vi aldrig mer kan sätta vår fot/tass på tävlingsbanan tillsammans igen. Jag har ju honom kvar iaf, men vi älskar ju att tävla!

Jag hoppas att veterinären säger att det är en enkel operation och kort rehabiliterigstid, men orolig är jag. Min älskade Atlas! Han är mitt allt! Att kanske aldrig mer få tävla med honom, bara tanken gör mig tårögd!